Du behöver inte vara perfekt för att prata om klimatet

Duschar du kallt? Bor du på minimalt utrymme? Går eller cyklar du överallt?

Om inte, sätt dig ner.

Ungefär så löd en kommentar under Sofie Staras ledare i Vasabladet om klimatkrisen och politikernas ansvar att våga tala om den och agera. Kommentaren fångar en föreställning som bitit sig fast i klimatdebatten: den som vill ha förändring måste först leva ett perfekt klimatliv själv.

Jag tror att det har fått många att tiga, trots att de egentligen vill se förändring.

Också jag har ibland tänkt på klimatomställningen som en lång lista över sådant vi måste avstå från. Flyga mindre. Köra mindre. Bo mindre. Sänka värmen. Duscha kortare. En framtid där vi visserligen räddar klimatet, men där livet samtidigt blir lite kallare, trängre och besvärligare.

Men vem har egentligen sagt att det är dit vi ska?

Jag vill inte ha ett samhälle där vi fryser hemma eller skäms för att vi behöver bilen. Jag vill ha varma hus som kräver mindre energi, bilar som är billigare att köra och teknik som använder el när den är billig och det finns gott om den. Ett Finland som lägger mindre pengar på importerad fossil energi och mer på lösningar som gör oss mindre beroende av den.

Målet är inte ett kallare vardagsrum. Det kan vara samma 21 grader med en lägre energiräkning. Målet är inte att familjen på landsbygden ska sluta köra bil. Det kan vara samma vardagsresor, men billigare och med betydligt mindre utsläpp.

Samtidigt tror jag inte att tekniken ensam löser allt. Kanske behöver vi också fråga oss vad ett gott liv egentligen består av. Är det att hinna köpa, resa och prestera allt mer? Eller kunde en del av omställningen faktiskt göra livet bättre: lite lägre tempo, mindre slit och släng och mer tid för människor omkring oss, naturen och sådant vi tycker om att skapa och göra?

Att konsumera mindre behöver inte alltid betyda att leva fattigare. Att dela, reparera, odla, låna och göra saker tillsammans kan också ge oss sådant som är svårt att köpa för pengar.

Visst kräver omställningen investeringar. Dåligt utformad klimatpolitik kan dessutom bli både dyr och orättvis. Den som har minst pengar har ofta svårast att göra de investeringar som skulle sänka de egna kostnaderna. Den som inte har råd att byta uppvärmningssystem får fortsätta betala den höga energiräkningen.

Det är därför klimatkrisen inte kan lösas genom att var och en försöker bli en perfekt människa.

En familj kan inte bygga elnätet, styra bilmarknaden eller förändra energiproduktionen. Och den som saknar pengar på kontot kan inte investera sig till lägre kostnader, hur lönsamt det än skulle vara på tio års sikt.

Det är därför vi har politik.

Politikens uppgift är att bygga ett samhälle där det hållbara valet allt oftare också blir det enklaste, mest självklara och mest attraktiva.

Och ja, omställningen kommer att kosta. Men alternativet är inte att slippa betala. Vi betalar redan – för dyr energi, för fossil import och för ett samhälle som fortfarande slösar med resurser. Frågan är om vi vill fortsätta betala allt mer för problemen, eller börja investera i lösningarna.

Du behöver inte duscha kallt för att få prata om klimatkrisen. Du behöver inte cykla överallt, bo minimalt eller aldrig mer sätta dig på ett flygplan. Du behöver inte vara perfekt.

Prata om klimatet ändå. Kräv lösningar. Och när det är val, ge ditt mandat åt politiker som tar krisen på allvar och som förstår att omställningen måste fungera också för den som inte redan är framme.

Det är inte din uppgift att ensam bygga om energisystemet, bilmarknaden eller våra samhällen. Det är politikens uppgift att göra det enklare och billigare för oss alla att leva med mindre utsläpp.

Vi ska inte tillbaka till ett kallare, trängre och besvärligare liv. Vi ska framåt – till varma hem, en fungerande vardag och ett samhälle som använder energi och resurser betydligt smartare än i dag.

Du behöver inte vara perfekt för att vilja dit.