Rätt åtgärd på rätt torvmark
Debatten om restaurering av torvmarker har tagit fart den senaste tiden. Det är bra, men ibland får man intrycket att det finns ett enkelt svar: antingen ska alla diken täppas igen, eller så ska inga göra det.
Verkligheten är betydligt mer komplicerad.
Torvmarker är inte en enda typ av natur. En gammal torvtäkt skiljer sig från en skogsdikad torvmark, som i sin tur skiljer sig från en myr i naturtillstånd. Därför fungerar inte samma lösning överallt.
På skogsdikade torvmarker visar forskningen att återvätning inte alltid är en snabb klimatåtgärd. När vattennivån höjs kan metanutsläppen öka, och på vissa näringsfattiga marker kan klimatnyttan dröja mycket länge. Där kan det i många fall vara klokare att undvika onödig dikesrensning, använda kontinuerlig beståndsvård där den passar och låta vissa diken växa igen naturligt.
Samtidigt finns det andra torvmarker där restaurering kan ge stora vinster. Tidigare torvtäkter och vissa torvåkrar kan fortsätta släppa ut betydande mängder växthusgaser så länge de hålls torra. Där kan återvätning minska torvens fortsatta nedbrytning, förbättra vattenskyddet, stärka den biologiska mångfalden och på sikt återställa myrens naturliga funktion.
Det är därför jag tror att vi behöver lämna de svartvita motsättningarna. Frågan är inte om restaurering är bra eller dålig. Frågan är vilka områden som ger störst nytta om vi satsar våra gemensamma resurser där.
Det gäller också användningen av skattemedel. Finland har under lång tid satsat stora summor på att dika ut torvmarker för skogsbruk och annan markanvändning. Mycket av det skapade värden, men vi vet också att alla dikningar inte blev så produktiva som man hoppades. Den erfarenheten borde lära oss något. Vi ska inte upprepa samma misstag genom att nu restaurera utan att göra noggranna bedömningar av var åtgärderna faktiskt ger bäst resultat.
Jag tror på en miljöpolitik som bygger på kunskap snarare än symboler. Klimatet, naturen och skattebetalarna tjänar alla på att vi väljer rätt åtgärd på rätt plats.
Det är sällan de enkla svaren som är de bästa. Det gäller också våra torvmarker.